
I Sverige är reglerna för hur en skylt får placeras och se ut generellt rätt strikta. Många gånger lite för strikta, enligt oss. Men det finns ändå fall där skyltarna har fått ta ordentlig plats – och det älskar vi såklart. Här är två lyckade exempel!
Enligt många kommunala skyltprogram ska skylten underordna sig fasaden, och i Stockholms Stads program har man varit extra tuff när det gäller takskyltar i city. Stockholms taklandskap utgör en del av stadens silhuett och den ska värnas – därför tillåter inte staden att takskyltar sätts upp hur som helst.
Det finns däremot undantag. I rätt sammanhang anses vissa takskyltar bidra till att göra stadsbilden vackrare, förutsatt att de görs på ett estetiskt tilltalande sätt och i ett begränsat antal.

Schibsted-kuben har på ett subtilt sätt ändrat Stockholm citys skyline.
En ny silhuett i Stockholm city
När vi 2010 fick tillåtelse att ändra lite på Stockholms skyline så var det därför ett extra ärofyllt uppdrag. Välkända och utstickande landmärken som Globen, Gondolen, Kaknästornet, kyrkorna och NK-klockan skulle få sällskap av en kub på en fastighet vid centralen. Schibsted Media Group hade tecknat ett omfattande hyresavtal med fastighetsägaren Jernhusen och samtliga av Schibsteds företag skulle sitta under samma tak. Schibsted ville såklart visa sin mediala puls mitt i city med en väl synlig takskylt.
För att skylten skulle godkännas fick vi tänka ett extra varv kring hur den skulle passa in i miljön. Logotypens blåa kulör är en glasyta med samma reflekterande egenskaper som husets fasad. Det vita S:et som placeras på glasytan vänder sig i alla väderstreck och blickar ut över staden. Himlen speglar sig i skyltens yta och gör den subtil och levande. Ett blått ljus ligger i över- och underkant av skylten för att skapa ett mjukt sken samt dynamik och kontrast mellan bokstavens framåtriktade vita ljus och blått svepljus.

Utanpå skyltens blå glas är ett vitt S, som lyser med framåtriktat ljus, placerat.
Dansande bokstäver i skogen
En annan skylt som tar plats på ett ödmjukt men inte ursäktande sätt är Dans och Cirkushögskolans (DOCH), som vi tog fram tillsammans med Nyréns Arkitektkontor och Johanna Möller på Strax Design. De markplacerade och fristående bokstäverna i högpolerat rostfritt stål ritar om landskapet på ett passande och vackert sätt. Alla sidor av bokstäverna har en spegelblank yta som ger rörelse från omgivningen. Och tack vare den speglingen känns det som att bokstäverna rör på sig – trots att de står solida. I våra ögon påminner de lite om dansande människor.

De högblanka DOCH-bokstäverna speglar både årstider och miljö.
2011 vann den här två meter höga skapelsen även Stockholms Skyltpris, med (den något kortade) motiveringen “Skylten är inte helt lätt att upptäcka, men har man väl sett den, kan inte ögonen släppa taget. Genom sin storlek och placering mitt emot den ganska anonyma huvudentrén blir den en del av entrérummet – på den plats där traditionellt ”skulpturer” brukar placeras. Bokstäverna är belysta underifrån på ett sätt som ger intressanta och ständigt förändrade speglingar i materialet.”.

Dans och Cirkushögskolans skylt tar en ordentlig plats i skolans entré.
We ❤️ Signs! #welovesigns